när det ljusnar promenerar de iväg, flickorna våra. två rosaröda gestalter i det vintervita landskapet. de ska få en dag hos moffa, jag ska få en dag vid skrivbordet. och i uthuset är det åter konstnärsverkstad.
jag plockar fram kalendern för 2016. antecknar födelsedagarna och festligheterna först. i snirkligt rött, vissa av dem med hjärtan runt. stämmer sedan av andra viktiga datum: föreläsningar, kurser, konferenser. kryssar för mina allraheligaste skrivdagar - också de i rött, men brett och bestämt, för min föresats är att värna om dem detta år och inte låta annat erövra den tiden.
jag tar också fram ett blankt papper och skissar min vision för året. vad vill jag? vad måste jag? vad hinner och orkar jag? vad ger mig vila och påfyllning? jag prövar mig fram, låter bilden leva. och grunnar allra mest på hur det gröna tänket kan få ännu mer tid och plats i min och familjens vardag.
jag gläder mig enormt åt de nätverk och projekt jag redan nu är delaktig i och känner mig förväntansfull inför de som är i vardande. men jag njuter nästan mer av känslan av att där också finns helt oskrivna blad i min kalender - dagar som kan fyllas med nästan vad som helst: sällskapsliv, läsande, skrivande, odlande, tid att tänka...
och när skogsdungen silar eftermiddagsljuset utanför mitt fönster förstår jag att det är tiden och tempot jag behöver värna om: den fria tiden och långsamheten som kontrast till den planerade tiden och snabbheten. jag behöver alltså jobba lite mindre för att kunna göra annat lite mer.
se där, ett helt ´good enough´ resultat av årets första jobbdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar