Nu är det verkligen vår! När vi styr in på gården med den lilla cyklisten utbrister hon:
Hör du, mamma? Det är bofiken!
Hon har rätt. Hon älskar fåglar och kan väl fler fågelläten än jag vid det här laget. Trots att hon bara nyss fyllt fem. Det är fascinerande. Och visst hör jag, nu när jag lyssnar. I vår radholk (den underbara designen står min sambo för) har vi i veckan haft flera hugade spekulanter: blåmesarna, pilfinkarna och talgoxarna har varit där och kikat in i holk efter holk. Inspekterat och värderat, men än vet jag inte om dom bestämt sig. Förra sommaren var två lägenheter ockuperade. Det ska tydligen finnas rymd också i fågelrelationer om grannsämjan ska fungera.
Jag hävdar bestämt att närhet till naturen är ett sätt att närma sig en hållbar livsstil. I mötet med naturen finns oanade potentialer. Balansen mellan kultur (i vid bemärkelse) och natur är livsviktig om vi människor ska kunna möta och hantera klimatfrågan, de många miljöfrågorna, tillväxtproblematiken. Den moderna människan är ofta fjärmad från naturens kretslopp, tror sig lätt kunna lösa gordiska knutar med tekniska rackerier. Genom att satsa på inveckling, snarare än utveckling, om jag får vara lite kritisk. Det är lätt för henne att glömma att allt hänger ihop. Att hon är en del i en helhet. Att hon är helt beroende av ekosystemtjänster för sin överlevnad. Att hon själv andas luft och dricker vatten och äter det jorden ger.
I naturen finns många långt mer avancerade lösningar än vi människor kan komma på. Jag tror att den femåring som lyssnar till bofinken och ser blåmes, pilfink och talgoxe bygga bo är ett steg närmare respekt och insikt än den som inte gör det. Kanske kan hon också lyssna, lära och förstå Viktiga Saker vi vuxna missar i vår vuxenhet.
Måtte alla barn (och barnen inom oss vuxna) få chansen att ingå i de större helheterna denna vår. Smekas av vinden, svepas in i fågelkvitter, känna sol och regn mot kinden, upptäcka myror som vaknar och krokus som tittar fram. Och därigenom ta ett steg till mot det hållbara livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar