Som uppföljning till mitt resonemang om mat som makt häromveckan: Lasso på FST5 kl 20.00 ikväll handlar om mat och politik. Det blir garanterat väldigt intressant - Stefan Sundströms bok i självförsörjning "Handbok i utanförskap" är en av favoriterna i bokhyllan hemma hos oss. Tur att det ösregnar ute, så att man kan sitta inne och mysa och titta på inspirerande TV!
Ur programinfon:
"Säsongens första Lasso handlar om mat och politik. Danska mataktivisten Selina Juul försöker stoppa det globala matsvinnet på 30 % genom att uppmana folk att ändra på sina konsumtionsvanor. Emma Rönnholm gör konst av mat, medan sångaren Stefan Sundström lever som han lär, på landet omgiven av grödor och kreatur."
8 oktober 2014
4 oktober 2014
Kultur!
Jag har haft kulturbrist på sistone, så denna vecka kompenserar jag med råge. Det är helt underbart! Det är Poesi, Teater, Musik. Upplevelser som träffar rakt i maggropen. Gapskratt och ögon som tåras. Insikter om det som inte alltid går att uttrycka i ord. Närkontakt med djupare dimensioner i tillvaron. Impulser till att utvecklas som människa. Nyanser. Perspektiv. Igenkännande. Jag är helt övertygad om att en väg till hållbarheten går genom kulturens fält. Kultur ger oss upplevelser som står sig över tid, känslor och tankar som dröjer sig kvar. Kulturens ekologiska fotavtryck är dessutom i regel litet, åtminstone jämfört med turismens och konsumtionens. Det är nånting med kultur som skapar mening i livet bortom prylarna. Och jag bara älskar det!
Skickat via Blogsy3 oktober 2014
TRY POETRY
jag är förvisso en skrivande människa.
jag har förvisso skrivit dagbok, facktexter, uppsatser, forskningsrapporter, samt en avhandling.
jag har förvisso formulerat blogginlägg, ögonblicksbilder, samt embryon till dikter och noveller.
jag kan ju förvisso inte leva utan att skriva.
men,
aldrig förr har jag skrivit som igår. med pennan så nära hjärtat.
aldrig förr har jag skrivit så snabbt och så naket.
aldrig förr har jag försökt poesi.
nu är hon här. poeten. och det är bara för att Bob Hansson var här.
och jag kommer att vara honom evigt tacksam. för den raka blicken, för det höga skrattet, för tårarna i ögonen och klumpen i magen. för höghastigheten och för bråddjupet. för att de viktigaste orden som fanns där innerst inne fick ta plats på papper. för insikten om att det mest privata ibland är det vi verkligen borde dela med varandra. för att han öppnade dörren till ett nytt rum där jag får skriva på ett annat sätt. skriva för att leva.
till dig som också behöver en dos Bob Hansson, här ett klipp från föreställningen En monolog om lycka:
jag har förvisso skrivit dagbok, facktexter, uppsatser, forskningsrapporter, samt en avhandling.
jag har förvisso formulerat blogginlägg, ögonblicksbilder, samt embryon till dikter och noveller.
jag kan ju förvisso inte leva utan att skriva.
men,
aldrig förr har jag skrivit som igår. med pennan så nära hjärtat.
aldrig förr har jag skrivit så snabbt och så naket.
aldrig förr har jag försökt poesi.
nu är hon här. poeten. och det är bara för att Bob Hansson var här.
och jag kommer att vara honom evigt tacksam. för den raka blicken, för det höga skrattet, för tårarna i ögonen och klumpen i magen. för höghastigheten och för bråddjupet. för att de viktigaste orden som fanns där innerst inne fick ta plats på papper. för insikten om att det mest privata ibland är det vi verkligen borde dela med varandra. för att han öppnade dörren till ett nytt rum där jag får skriva på ett annat sätt. skriva för att leva.
till dig som också behöver en dos Bob Hansson, här ett klipp från föreställningen En monolog om lycka:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)