Renoveringskaos

Bloggen ligger lågt. På prioriteringslistan får familj och jobb och ett renoveringsprojekt företräde. Som av bilden synes lever vi i någotslags kreativt kaos. Mellan plåt och bräda, om man så säjer. Ihopträngda på åttio kvadrat. Det är nyttigt att tänka att för femtio år sedan levde en sjupersonersfamilj permanent på dessa kvadratmetrar. Och hade dessutom två hyresgäster i vindskamrarna. Och bra gick det.
Vårt drygt hundraåriga hus får nu nytt tak - läs ett ordentligt isolerat sådant. Vi omväxlande beundrar och förfasar oss över gamla tiders byggteknik. Vi hittar bedagat gammalt pärttak, mossa och sågspån som sett sina bästa dagar och tappat sitt isoleringsvärde. Gamla stockar av rödfuru från Lappland glimtar fram och häromdagen såg vi konturerna av en pärlspont som kanske kan putsas upp och målas om nån gång när vi har tid, lust och ork till det. En dag hittar vi en gammal värja gömd på kallvinden. Hur kom den hit? När? Vems var den? Vilka berättelser har den att berätta?
Det som började med drömmen om en ljus och lugn läshörna har nu utvecklats till ett energisparprojekt med gröna förtecken. Därtill med hangup på byggvård och vurm för det kunnande som fanns ett par generationer före oss. Vi diskuterar och läser på om bra val när det gäller isolering, vi återbrukar, vi försöker hålla det hela på hållbar nivå.
Och nu står vi här med ett underbart T-fönster gjort av riktigt bra virke och gammalt fönsterglas, i genuin teknik, av två kunniga äldre herrar. Och med ett par garderobsdörrar från 1920, finaste spegelmodell, som väntar på att få ett lager ny färg. Återbruk till rimligt pris. Dörrar som blivit över och nu funnit ett nytt hem. Vi hämtar dyrbara balar med isolering som ska vara så grön som möjligt.
Tack vare duktiga hantverkare löper snickararbetet smidigt. Själva röjer vi före och efter, drömmer om tjugotalstapet i daglyktan och ljuskrona i taket. Det är rörigt och roligt och lite påfrestande ibland. Men det blir fint och jag gläder mej. När allt är klart ska ni få lite bildbevis.

Skickat via Blogsy

Bussen är bäst!

Ibland har jag förmånen att få jobba på annan ort. Som jag tidigare låtit er förstå väljer jag då gärna att åka kollektivt, oftast buss. Inte bara av miljöskäl, utan främst av andra orsaker. Så ock idag.

När jag jobbade mest med undervisning kunde jag förbereda lektioner på bussen till jobbet och slappna av på vägen hem. Under en period av nattvak kändes det som ett smart drag att inte själv sitta bakom ratten - bussen blev istället ett sätt att få en liten tupplur. Medan jag skrev på min avhandling var bussen en plats för tankekartor och läsning av artiklar.

Idag har jag åkt tur och retur till Vasa för ett möte. Med buss. Jag har dessutom:

- läst dagstidningarna KP och ÖT
- läst möteshandlingar
- ringt ett viktigt samtal
- skissat en forskningsidé
- grovplanerat en kurs
- vilat en stund
- njutit av det sensommarfagra österbottniska landskapet

Det känns ytterst hållbart på det privata planet. Tidseffektivt, trots att resan tar en kvart längre per väg jämfört med om jag hade åkt egen bil. Dessutom ett riktigt bra miljöval, i all synnerhet som jag hade uppskattningsvis ett dussin medresenärer båda vägarna. Ekonomiskt fördelaktigt för min arbetsgivare blev det också; 39,60 € för en tur och retur (i jämförelse med kilometerersättningen för egen bil på cirka 90 €).

Som ni märker ser jag bara fördelar och inga nackdelar alls: Bussen är bäst! Länge leve bussen!

Ekologisk vardag

Så är vi igång igen. Med dagis, skola, jobb och fritidsaktiviteter. Efter en lyxigt lång semester känns det helt okej att återgå till vardagens rutiner. Så kommer det sej att jag sitter med min tekopp och filosoferar en kväll: Vilka är familjens viktigaste ekologiska vardagsval just nu? Och varför? Här är svaren:

1. Maten. Vi prioriterar lokalproducerat, säsongsbetonat och ekologiskt. Vi odlar lite själva till husbehov. Vi vuxna äter mycket vegetariskt. Vi handlar sällan halvfabrikat, gör enkel mat från grunden, tar ofta matlåda till jobbet, samt komposterar eventuella rester.

2. Kemikalierna. Dem har vi rensat ut och ersatt med ekologiska alternativ och kokosolja för hud och hår. Vi tvättar lättsmutsad tvätt med tvättnötter, städar huset med tallsåpa och diskar med biologiskt nedbrytbart diskmedel.

3. Elförbrukningen och transporterna. Vi har sänkt inomhustemperaturen, installerat luftvärmepump och eldar i kakelugnen. Vi stänger av hemelektronik och släcker lampor där det går. Vi promenerar och cyklar kortare sträckor och låter bilen stå så mycket som möjligt. Åker kollektivt då det går och minimerar antalet utlandsresor med flyg.

4. Konsumtionen. Sakteliga har vi satt den vanemässiga konsumtionen under lupp. Vi strävar till att vara medvetna konsumenter, att minska vårt köpande och att välja hållbara alternativ i stället för slit och släng.

Och kanske tänker nu nån att det är droppar i det oändliga havet. Att några människors vardagsval inte har nån betydelse. Att det är förmätet att tro att det egna ekologiska fotavtrycket spelar någon roll. Och då svarar jag att visst, så kan man också tänka. Men jag väljer att tro att riktningen och strävan är själva poängen. Att varje handling har sitt eget värde. Att just de här vardagshandlingarna ger Mening och Mål i vår familj. Så tänker jag och sippar vidare på mitt ekologiska te medan augustiskymningen sänker sej. Och känner mej alldeles redo att göra nästa hållbara vardagsval.