Sportlovslängtan

Äntligen! Dags för nio lediga dagar! Som jag längtat... Nu är det dags för mycket familj, mycket sömn, mycket frisk luft, mycket rörelse och mycket "göra ingenting". Typ stirra på elden i spisen, dricka te, i allsköns ro läsa en roman.

Dessutom ska jag ge min kropp en chans att bygga upp sig igen efter en hektisk period på jobbet. Stress sätter ju sig i kroppen på många sätt. För min del märker jag tydligt hur stressen lakar ur mig: jag bränner liksom upp mina förråd av mineraler och vitaminer och blir sedan matt och slut för minsta lilla. Nu behöver jag rensa ut stressens biprodukter - alltså ge kroppen sånt som renar och sedan bygga upp bufferten igen - alltså ge kroppen sånt som reparerar och skapar nya reserver.

Och det gör jag (förstås) med Bra Mat. För det första minskar jag belastningen: minimalt med socker, inget vitt mjöl, ytterst lite kaffe, bara små mängder rött kött. Istället ökar jag på med massor av grönsaker, frukt och bär, nötter, mandlar och frön. Jag äter mycket vegetariskt, men också fisk och lite kyckling och kött. Jag dricker favoriten citronvatten med ingefära, kanel och kardemumma, och dessutom olika teer med utrensande och lugnande örter. Slow och simple food, alltså.

Jag ska också unna mig en digital vila, så det blir tyst på bloggen en tid. Jag vill låta mängden intryck minska och jag vill låta tempot gå ner. Det bli mer kanske lov än sport detta år, men långsamt leder också någonstans!

Mat för skönhet

Det säjs ju att skönheten kommer inifrån - och det är säkert sant. Vi blir vad vi äter och dricker. Men ibland kan man hjälpa till lite med mat på utsidan också! Det har jag fått lära mej göra på "Kuningattaren hemmottelupäivä" med Anna Karhu-Cormier från Frantsilan luomuyrttitila, i Pedersöre MI idag. Tillsammans med tio kvinnor i sina bästa åldrar har jag fått prova på behandlingar från topp till tå. I flera av dem fanns råvarorna i skafferiet.
Först en ansiktsbehandling med naturkosmetik och en egentillverkad ansiktsmask med avokado och honung. Skön för min vintertrötta, lite torra hud. Lugnande och svalkande, liksom gurkskivorna på ögonen. Avokadon ger både fukt och näring, medan honungen drar ut orenheter och ger huden näring tack vare sitt socker. Smeten rör man lätt ihop på fem minuter, lagom till en person är en halv mjuk avokado och en tsk honung, samt lite vatten för konsistensens skull. Så låter man den verka på huden i tio minuter innan man sköljer av och smörjer in med en bra hudkräm. (Den som behöver en peeling kan mala havregryn och blanda med lite jogurt. Med fruktsyrorna från jordgubbar eller några droppar havtornssaft får man också en slipande effekt.)
På det gjorde vi en axelmassage med eteriska oljor och ett fotbad med salt och torkade nässlor. Rogivande och mjukgörande. Så fina fötter är det länge sedan jag hade. Fotbad är dessutom ett effektivt sätt att kurera sej själv (via fotsulorna tas verksamma ämnen i örterna snabbt upp) och beroende på situation kan man använda lugnande eller uppiggande örter eller oljor. I mitt lilla förråd finns till exempel basilika och mynta, som lugnar, och citron och nejlika som piggar upp. Vid förkylning är torkad rosmarin ett bra val.
Jag är helt fascinerad och inspirerad. Så vist ordnat allting är. Och så kul det ska bli att låta huden bara äta riktigt bra ämnen framöver!

Skickat via Blogsy

Februari: Mat

Eftersom maten är en av våra största miljöfaktorer blir temat för februari här på bloggen just mat. Dessutom är ju maten något som är grunden för mycket annat i vår vardag, typ hälsa, livsnjutande, gemenskap och traditioner. Och mathållningen står enligt bland andra svenska Naturskyddsföreningen för omkring en tredjedel av vår miljöpåverkan. Här finns alltså ett fält där man kan påverka åtminstone sitt eget avtryck. För egen del upplevde jag att "matändringen" var en av nycklarna till ett mera hållbart liv. Det var konkret, det var relativt enkelt och synligt i vardagen, det fanns faktiskt alternativ inom räckhåll.

Mitt första och kanske bästa tips när det gäller en mera miljövänlig matvardag blir därför att äta mindre kött.

Varför? Jo, varje kilo kött kräver en hel del resurser i form av vatten, gödsel, energi, åkermark som ska till för att odla det foder som "den blivande köttbiten" ska ha för att växa till sig lagom till slakt. Att äta vegetariskt är därför ett sätt att utnyttja resurserna mer direkt och därigenom mer effektivt. Och i ett globalt perspektiv är det förstås det enda hållbara när många munnar ska mättas.

Sen har speciellt nötköttet fått utstå mycket kritik för att vara en bov när det gäller utsläpp av växthusgaser. En av de största belastande faktorerna när det gäller Östersjöns tillstånd är djurhållningen.

En annan aspekt av detta med att avstå från kött handlar mera om etik. Att överhuvudtaget äta djur. Att djurhållningen ibland är helt bedrövlig, att djuren pumpas med mediciner, att transporter och slakt är långt ifrån problemfria. Och att matfusk uppdagas med jämna mellanrum. Billiga biffen har ibland ett högt pris i dessa frågor.

Och frågan lyder: Vad är jag egentligen beredd att ha på tallriken? För egen del känns valet numera enkelt - mest vegetariskt!