Tankar om natten

Jag somnar sent av grubbel och jag vaknar tidigt. Jag ligger där och vrider och vänder mej i gryningen, timme efter timme. I min egen trygga säng. I rummen intill sussar barnen och mannen i mitt liv. I huvudet mitt snurrar tankarna. De är som ett stort och virvlande nystan som jag inte lyckas greppa.

Det är bilderna från min feed, från TV-nyheterna och tidningarna. Det är barnen och kvinnorna, mest. Det är männen som går före. Det är alla de som dukat under. Det är alla de hungriga, trötta, hemlösa medmänniskorna på flykt genom världen.

Det är orden. De sorgefyllda, de uppgivna, de ursinniga, men också de skenheliga, de urvattnade och de kärlekslösa. Det är brottstycken av statistik, det är flashig grafik och torra fakta.

Det är överflödet och bristen. Det är handfallenheten och handlingskraften. 

I gryningen återkommer några rader från Nya Testamentet. Jag blir inte kvitt dem, de tränger sig på.

"Jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig."

Och på något sätt gör de allt så befriande enkelt.

Skördeglimtar, del två

Just nu kombinerar vi arbetsliv med bondeliv: vi skördar och skördar, hemma och i odlingen på landet. I mitt förra inlägg delade jag med mig av det vi odlat fram i vår trädgård i stan. I det här inlägget ska ni få några glimtar från våra 200 kvadrat på vischan. Såhär såg åkern ut för någon vecka sedan:

Egentligen borde jag väl lägga in bilder av både "före" och "efter" - så att ni skulle se och förstå att vi startade med en totalt igenvuxen äng för ett år sedan i slutet av november. Vi hade länge letat efter lämplig odlingsmark och insåg sen att vi inte alls behövde gå över ån efter vatten - istället kunde vi låta plöja upp den plätt som finns nedanom sommarstugan och testa att odla där. Vilket vi alltså nu har gjort, med vissa om och men. Plöjningen fick vi dessvärre till först när frosten nupit. Vårens harvning blev av innan jorden riktigt torkat upp. Och sedan var det ogräset... Det ligger ett antal dagsverken bakom den jord vi sedan slutligen kunde så och sätta i. Rätt många skottkärrslass med kvickrot och duntrav och lite annat. Men därutöver - ungefär sedan första veckorna i juli - har vi bara upplevt glädje och flyt! Och nu skördar vi bokstavligen frukterna av vår galna idé och allt vårt arbete.

Vi har tagit tillvara cirka 3 liter vardera av blåärter, gröna ärter och bondbönor. Alltsammans har vi nu på tork för att kunna spara inför vinterns behov. Hur mycket brytbönor vi fått är svårt att uppskatta - vi har skördat en del varje vecka under augusti och nu har jag dessutom förvällt och fryst in kanske fyra liter.

Kålen har gått jättefint. Vi har fått kanske 20 broccolihuvuden och massor av grönkål. Båda sorterna har vi ätit färska, men grönkålen har jag också fryst in för vinterns behov. Jag brukar skölja och grovstrimla grönkålen och frysa in motsvarande 5 blad i en påse och det verkar vara en bra "portionsstorlek". Grönkål tycker jag är perfekt som chips, men också i paj och soppa. En ny favorit för i år är att finstrimla den, pressa lite citron över och strö lite hackade nötter eller frön över och sen äta som sallad. Supergott & massor av C-vitaminer, dessutom.

Gurkväxterna är ännu på kommande, men få se om de hinner mogna innan hösten är här. Vi börjar ana att vi borde ha gett dem en lite kraftigare jord att växa i för att riktigt få se dem ge skörd, så nästa år blir det att öka mängden kompost och dynga på den ytan i vårt växelbruk... Rotsakerna - morötter, rödbetor och kålrot - växer ännu, liksom potatisen. Dem ska vi ta tillvara innan frosten kommer och stuva in i vår matkällare under köksgolvet. Mängden vågar jag inte sia om, men i bästa fall har vi så det räcker en bit in på det nya året!

Att ha tillgång till färska grönsaker, odlade på egen jord och alltid nyskördade (bokstavligen från jord till bord) känns otroligt kul och väldigt lyxigt! Det ligger något fantastiskt befriande i att vara självförsörjande, om så bara för en del av året och på en del matvaror. Det ger glädje och inspiration för kommande säsonger och redan nu planerar jag hejvilt för nästa år. Att vi överhuvudtaget fick en sån här skörd år ett känns över förväntan - och jag vågar tro att med en annan väderlek och en jord som blivit lite mera ompysslad kommer vi att kunna glädjas ännu mera nästa år. Och är det nån där ute som ännu tvekar inför att ta steget in i odlarvärlden så vill jag bara säja att det är verkligen värt besväret. Just do it!

Skördeglimtar, del ett

Nu - äntligen! - växer det så det knakar i vår trädgård! Vi skördar och skördar... Basen i vår matvardag får vi nu så gott som helt från eget land. Det blir mycket grönsaker och mycket bär. Vi vuxna äter ofta vegetariskt, men kompletterar med kött och fisk från REKO. Det känns fantastiskt att få leva så och jag hoppas att fler vågar prova odla sin mat hemma i trädgården! Sammantaget har vi inte satt särskilt mycket tid och energi på vårt odlande. Det är faktiskt rätt magiskt att Moder Jord är så generös: att allt vi behöver göra är bereda lite mark och pluttra ut lite frön och så en dag finns där mat att äta...

Här får du några glimtar från våra olika odlingsrum i hemmaträdgården just nu:

I fyrfältet på framsidan växer squash, pumpa och gurka i ruta ett. Squash får vi nu minst en om dagen, pumpa och gurka är på gång. I ruta två har vi kålväxter och där kan vi skörda fina broccolihuvuden, typ ett par stycken i veckan just nu. Vitkålen och rödkålen har tyvärr haft påhälsning av kållarver, så där får vi se om vi alls kan ta tillvara någonting av de håliga huvudena... Grönkålen verkar däremot ok, änsålänge. I ruta tre har vi skördat jordgubbar och i ruta fyra sparris (tidigt i somras) och nu får vi ringblommot att göra olja och salva av. Jag ska skriva mer om det längre fram. I mitten växer oreganon över alla breddar, till vår och insekternas stora glädje. Där skördar jag inget detta år, utan tänker att det är ett av sätten att motverka bidöden vi tyvärr läst mycket om på sistone...

I pallkragarna gjorde jag ju en semivarmbänk i maj. Där har vi skördat både sallat och mangold i överflöd fram till nu. Just nu växer krassen helt galet, som ni ser. Förutom att den är fin att se på använder vi den till att piffa upp sallader med och med sin kryddiga smak och intensiva färg är den perfekt just till det! Syra och ruccola finns också i pallkragarna här, fast de nu inte fastnade på bild ;)

På bakgården har vi bär av olika slag. Smultron skördar vi och äter oftast färska till våra kvällssmothies. Häromdagen fick de komplettera det alternativa fredagsmyset: våfflor med grädde och bär. Krusbären har vi redan gjort marmelad av och nu ska jag göra saft av det som är kvar på de två buskarna. Vinbär får vi rätt lite av i år, men lite saft ska det nog räcka till!

Vår cirka fyra meter långa hallonhäck har dock gett bra skörd, kanske fyra liter, och somt har vi fryst in och somt har vi ätit på direkten (vilket jag faktiskt ur näringssynvinkel tror att är det bästa). Till nästa år får vi nog ändå lov att både gallra bland plantorna och fixa bättre stöd, för just nu hänger de både hitåt och ditåt. Men goda är de förstås ändå!

I "sammelsuriefältet" finns potatis, bönor, ärter och spenat. Allt växer bra och just nu skördar vi potatis och spenat. Bönorna blommar, ärterna (en blåärt man kan lagra) är starkt på gång.

Barnen har på egen begäran ett eget land med gurka, morötter, sockerärter, jordgubbar och ringblommor. Här har vi just nu de finaste morötterna och godaste sockerärterna i hela trädgården!

Kryddor har vi längs med hela stenfoten längs sydsidan och de trivs verkligen där. En del är ju mest ögonfröjd (som isopen i förgrunden) medan en del tas tillvara för vinterbruk (som libbstickan strax intill). Mynta av olika slag, citronmeliss och timjan är fina till kvällste, men också bra att klippa in och torka. Tillsammans med blad från smultron, vinbär och hallon kan de bli härliga sommarblandningar att njuta av när höstrusket kommer.

Utöver det vi odlar här hemma i stan har vi ju också en liten experimentåker på landet som småningom börjar ge skörd, den också. Ett inlägg om den kommer inom kort - och i det några tankar om vägen till självförsörjning 2.0 i en akademisk konstnärsfamilj. Håll utkik!

 

Skickat via Blogsy