Som jag skrev i senaste inlägg har jag inlett årets ekofasta på temat stillhet. Min fasta består i att avstå något gammalt som varvar upp för att bereda rum för något nytt som varvar ner.
En av mina fastevanor - kanske den viktigaste - är att finna tid och rum för en stilla stund varje dag. Den stunden behöver inte vara någonting invecklat eller märkvärdigt. Några minuter bara, för att landa i kropp, andning och sinne. Några minuter av medveten närvaro. En stund av Vara istället för Göra. Gärna tänder jag ett ljus eller sätter mig framför en sprakande brasa. Helst ensam, ibland mitt i den brusande familjevardagen.
Syftet med min stilla stund är att stanna upp, att minska vardagsstressen och hitta lugnet inombords. Att vila i något större. Samtidigt blir den stilla stunden också ett tillfälle att träna mig i tillit och omtanke. En stund för tacksamhet och goda tankar om mina närmaste, mig själv och världen vi lever i.
Ett hållbart sinne - kan man be om det? I så fall är det nog det min fastevana nr 1 handlar om...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar