3 maj 2013

Livets krydda

det ska genast erkännas; jag har snöat in totalt på kryddor. dessa underbara örter som använts till nytta och nöje av generationer och vars egenskaper kloka gummor känt till genom århundraden - ända tills industrisamhällets övertro på det syntetiska tog över både i kök och i medicinskåp. innan kryddorna i butikshyllan var radioaktivt bestrålade. innan spår av läkemedel och hormoner var en del av fisken från Östersjön.

i samband med resor är det ofta i örtagårdarna jag stannar upp lite extra. i Paris finns en underbar liten klosterträdgård mitt i bruset intill Sorbonne. den mäter inte många meter i längd och bredd, men den berättar mycket om en kunskap och klokskap som fanns där låg före snabbmaten uppfanns och  läkemedelsbolagen noterades på börsen. och den bjuder på dofter och ögonfröjd som når förbi turistbruset; allra längst in i själen.

i min egen kryddrundel har timjan, oregano, citronmeliss och dragon sina fasta platser. på sistone har jag låtit myntorna ta plats i blombänken och upptäckt den svalka de ger till sommarens vatten och vilket välgörande te man kan brygga av dem en kulen höstkväll. isop landade i odlingslådan av en slump när jag längtade efter lavendelblått och kämpade med härdigheten. koriander har vi haft i överflöd de senaste två åren, eftersom den hann självså sej innan vi hann blinka.

just nu skissar jag på en utvidgning av kryddodlingen. vi har en fin fasad mot söder, en meterhög stensockel som magasinerar solens värme dagen lång. den platsen borde vara som klippt och skuren för en kryddgård, tänker jag nu - efter år av försök med pioner som aldrig ville ta fart. nu ser jag framför mej libbsticka och pepparrot till vinterns soppor, salvia till lammstekarna, körvel till de söta bakverken och kummin till brödbaket. jag ser krukor med känsliga basilikor och rosmarinplantor som blir små buskar, kanske till och med ett olivträd som vi kan övervintra i kvisten.

återstår så bara lite grävande, lite flyttande av sten och grus, lite skaffande av frön och plantor. lite fördjupning i böcker om örternas egenskaper. kanske en kurs om läkeväxter eller två. och den kloka gumman inom mej nickar och ler.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar