Wicked problems

Om ni tycker det är tyst här på bloggen, så är det bland annat för att jag sitter på skolbänken och ägnar mig åt s.k. wicked problems just nu. Jag lär mig mer om sådana globala utmaningar som inte har någon entydig lösning, alltså föränderliga, komplexa och ofta etiskt laddade problem. Det vill säja sådana problem som behöver tas tag i av många människor tillsammans, på olika sätt, helst av både proffs och gräsrötter med olika kunskaper och perspektiv.

Exempel på wicked problems är klimatfrågan, den minskande biodiversiteten, vattenbristen, matbristen och alla de konflikter som fötts ur de sociala och ekonomiska klyftorna vi har i världen. Typiskt nog kopplar wicked problems på något sätt alltid ihop det globala och det lokala. I mitt liv och i ditt.

Just ikväll grunnar jag på några wicked problems med vardagsanknytning:

Att den iPad jag skriver detta på sannolikt innehåller konfliktmetaller och har tillverkats av arbetare med skamligt dåliga arbetsavtal.

Att så många plagg i min garderob är gjorda långt borta på ett sätt som bidragit till nedsmutsning av både luft och vatten.

Att vårt gamla underbara gamla trähus inatt håller värmen med hjälp av direkt el, som visserligen är märkt som grön, men som bygger på vattenkraft som ödelagt underbara forsar och landskap runtom i norra Norden.

Att jag imorgon kommer köra en gammal bensindriven bil till och från jobbet och att en ny "miljöbil" de facto tär en hel del på miljön redan innan den är producerad.

Att den lilla allmänningen till skogsdunge bakom vårt hus i god tro förvandlats till björkpark och därmed inte längre erbjuder samma rika habitat för allehanda småkryp och fåglar.

Att en del av den visserligen ofta ekologiska maten jag handlar i vår kvartersbutik har transporterats långa vägar med hjälp av fossila bränslen.

 

Det skaver att inse hur den egna verkligheten är ohjälpligt sammanflätad med den globala. Att ekonomi så långt styr också mina vardagsvanor, eftersom tid är pengar. Att vår kulturs besatthet av ordning & reda utarmar den biologiska mångfalden i stadsmiljön. Att kortsiktiga ekonomiska vinningar nästan alltid går före långsiktiga etiskt och ekologiskt hållbara lösningar, i det lilla och i det stora. Att diskussionen om dessa frågor är så lågmäld, faktiskt nästan inte ens existerar, här i min hemstad där vi verkligen skulle ha alla förutsättningar att ställa om. Om vi bara ville.

Det är verkligen galet.

Och när nattlampan redan brinner sitter jag här och tänker att det verkligen är dags att vända upp och ner på en galen värld. Det är dags att öppna upp för nya sätt att vara, tänka och leva. Och revolution måste börja i det lilla. I mitt liv och i ditt. Eftersom vi är sammanflätade med allt det stora.

Jag ser verkligen fram emot att förstå mer om hur det ska gå till...

Skickat via Blogsy