Idag skjuts det salut - en svensk liten prinsessa har kikat ut... Vi gratulerar! Och funderar.
Tänk att vara ett barn som ett helt land har längtat efter, talat om och spekulerat kring i dagar, månader och år! Ett barn vars hela väsen kommer att vara i ett ständigt pågående blickfång. I mediernas lins, i folkhemmets fokus, under forskarnas lupp - både nu och i framtiden. Detta stora lilla underverk. Jag kan inte låta bli att tänka att det jag önskar henne mest av allt är lite lugn och ro. Möjligheten att bli den hon innerst inne är. Sköna slappa stunder utan förväntan på att liksom vara någonting speciellt. Rätten att helt enkelt bara vara sig själv.
Mer än många andra barn hoppas jag att just detta barn ska få vara bångstyrig, ostyrig och full av upptåg. Precis som hon "Lilla Prinsessan" (av Tony Ross). Hon som inte vill gå och lägga sig, som inte vill kamma håret. Som är envis, frågvis och charmerande i sin egensinnighet. Och som vill ha TVÅ födelsedagar!
Måtte hon inte få allt hon pekar på. Måtte hon få all kärlek och respekt och de gränser hon behöver. Måtte hon leva lycklig i vardaglig, förutsägbar och kärleksfull omsorg. I alla sina dagar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar