En ruggig och blåsig och kall tisdag - och ändå alldeles underbar. För nu blommar äntligen äppelträdet! Finns det något ljuvligare än äppelblom? Jag tror inte det.
Detta knotiga träd, som min faffa planterade för sisådär femtio år sedan, ger oss massor av frukt varje höst. Vi tror att det är ett Åkerö, men vet inte säkert. Vi hann inte med att beskära det denna vår, så det får växa fritt i sommar. Jag hoppas att bina står oss bi och pollinerar friskt, så vi får fin skörd ändå. Till saft och mos och paj. Kanske också till äppelchips denna höst.
Jag myser vidare framför kakelugnen, bedömer ett examensarbete och njuter av utsikten. Sommar på gång. Helt säkert!
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar