Glada Wappen!

utanför mitt fönster vajar en klunga snödroppar i vinden. enstaka krokus sticker upp sina vita huvuden här och där. blåmesen och pilfinken flyger båda ivrigt mellan träd och holk. det kvillrar och kvittrar i toner jag inte riktigt kan bestämma vems de är. kanske är det rödvingetrasten vi såg häromkvällen?

och jag tänker att Valborg bär med sej bud om att våren verkligen är på väg. att det mycket snart kommer att grönska, att fågelungar ska kvittra, att det kommer varma och soliga dagar. Valborg är dagen när det gröna livet spirar extra mycket. kanske är det en dag när italienskans adjektiv till och med kunde ställas före substantivet (så som i La Verde Vita). för att det gröna är ett Mycket Viktigt Adjektiv? enligt säker källa kan sådana nämligen förtjäna en plats före sitt substantiv. precis som i La Dolce Vita, ni vet.

och vi firar traditionsenligt. med mjöd och struvor, ballonger och serpentiner. med stolta toner från manskör, med tal som hyllar våren och med bubbel i glasen. för det gröna och för livet. och för Det Gröna Livet!

Att våga!

Idag har jag unnat mej att gå på kurs. Vilken skön kontrast att bara få vara deltagare när det oftast är jag själv som håller i trådarna!

Temat för kursdagen var Att våga. I familjen Österåkers orangeri på Flemmingsbacken utbyttes drömmar och insikter och skissades steg framåt. Bara inramningen var otroligt inspirerande: fri utsikt över åkrarna, en knastrande kamin i hörnet, frigående höns och tuppar som gal, duggregn som långsamt övergick i trevande solsken. Ett sällskap med åtta frimodiga kvinnor med kreativa funderingar. Och en kursledare som både bjöd på egna insikter och inbjöd till att blicka inåt och framåt. Bästa tänkbara.

Under dagen jobbades med visioner och verktyg för att utvecklas i liv och arbetsliv. I goda händer fick vi både verbalisera och visualisera vem vi är, vad vi kan och vad vi vill. I min egen "vision board" finns både gröna stråk, skaparkraft och välmående. Där finns nyckelord jag vill arbeta vidare med och låta genomsyra min tillvaro. Tack vare bilderna och orden ser jag nu så mycket tydligare vilken min innersta önskan är, vilka element jag vill ge mer utrymme i mitt liv och vilka steg jag ska ta på vägen. Mina konkreta mål är klippta och klistrade, synliga för mej själv och därigenom plötsligt alldeles möjliga att sträva till.

Jag tror att alla kunde ha stor glädje av en dag som denna. När satt du senast ner och unnade dej ett förbehållslöst samtal om din riktning i livet? När fick du en hel dag av impulser till förändring och utveckling? När diskuterade vilka verktyg du har att använda? Min övertygelse är att ett hållbart liv lättare växer fram när vi tar oss tid att ställa de rätta frågorna och får perspektiv och uppmuntran genom att diskutera dem med andra.

För mej blev Att våga-dagen ett fint vägmärke. En punkt att förhålla mej till och hämta massor av kraft ur. Därtill gav den ännu en bekräftelse på värdet av Det Goda Samtalet i rättan tid och på rättan plats. Tack, Maria och ni andra som var med!

Förodlingsdax!

det tog oss ett tag att inse att våren faktiskt är här, men nu är vi äntligen igång med odlandet. häromdagen satt jag och Småfolket och visionerade fram en lista på allt det vi vill odla denna säsong. listan blev lång, variationsrik och innehöll något för alla smaker. gurka och morötter låg högst på önskelistan, men paprika och körsbärstomater kom inte långt efter.

först igår skred vi dock till verket genom att invadera köksbordet med fröpåsar, gamla mjölkkartonger och glasspinnar, minidrivhus och en påse såjord. alla fick bidra med sitt: fylla jord, peta ner frön, vattna, skriva eller rita etiketter. slutligen transporterade vi varsamt hela den nysådda härligheten till vårt soligaste ställe: det gamla gula skåpet i vardagsrummet.

nu samsas de gamla kartongerna och minidrivhuset med pussel, diverse pyssel och en avdankad orkidée. det är ett synnerligen oestetiskt upplägg, men fyller sin funktion utmärkt väl. återstår att vattna och vänta, prata om och ibland med våra sådder och ivrigt spana efter små gröna skott. går allt riktigt bra kan vi vänta alltså oss åtminstone tomat, paprika, gurka och squash, broccoli och hyfsat med basilika till sensommaren. dessutom har vi sått en försvarlig mängd tagetes i förhoppningen att de ska hjälpa oss hålla kålmaskarna stången.

ikväll drömmer vi vidare och skissar på det växthus vi kanske kan plantera ut våra förodlade plantor i. om inte denna säsong, så kanske nästa? det spelar kanske inte så stor roll. i odlandet är tidslinjen en cirkel: tempo sekundärt och upplevelse primärt. en glimt av att leva lite lagom långsamt. men det ska erkännas; visst känns det skönt att förodlingen är igång!

Bokens och rosens dag

året är ju numera fyllt av dagar som uppmärksammar allt från kanelbullen till linssoppan till rösten. för den som inte råkat höra det är dagen idag en dag för rosor (som män ger till kvinnor) och böcker (som kvinnor ger till män). allt på initiativ av en innovativ bokhandlare i Barcelona på 1920-talet. med vissa små modifikationer tycker jag gott vi kan föra den fina traditionen vidare.

i enlighet med tidsandan kan vi väl skippa formuläret för vem som ger vem vad. tänka lite mera hen, liksom. var ligger preferenserna hos gåvans mottagare? är det bok eller blomma som gäller? är hen en tankens eller handlingens kvinna/man?

i enlighet med hållbarhetstanken kan vi väl ge dagen en grön twist. kanske kan rosen bli en liten kryddplanta för fönsterbänken eller en påse frön att så i trädgårdslandet. kanske kan boken komma från ett antikvariat eller vara digital - om mottagaren nu föredrar plattor framom pappersprassel - eller åtminstone gjord i återvunnet eller miljömärkt papper på ett förlag som ar en miljöpolicy. eller kanske kan det bli en hybrid av bok och blomma: en "grön bok" som ger impulser för en hållbar livsstil.

personligen tycker jag att något av det vackraste med firandet av Bokens och rosens dag är att vi uppmärksammar både människans förmåga att njuta av skönheten i livet (rosen) och hennes förmåga att ständigt utvecklas (boken). i rosorna finns färgerna, dofterna, de sammetslena bladen (och i ärlighetens namn förstås också de vassa taggarna). där finns växandet, skönheten, livskraften, det cykliska. i böckerna finns andras berättelser: andra liv, andra platser, andra insikter och kunskaper än våra egna. där kan både njutandet och de nödvändiga tankemässiga utmaningarna flätas samman. mellan två pärmar kan biljetterna till en bildningsresa ligga.

måtte dagen ge dig möjlighet till både livsnjutande och tänkande av nya tankar! med eller utan bok och ros.

Mer än vardagslyx...

blir det ikväll när det bär av med ekomarthorna till härliga GOURMET GARAGE för en trerättersmiddag i vårkvällen. förväntningarna är höga och utsikterna de absolut bästa. garaget bjuder på både genomtänkt miljö och obeskrivligt god mat (lokala råvaror med en extra touche). lägg därtill personlig och omtänksam service. tack, fantastiska Anna och Lasse!

Veckans ekovink

jag är egentligen principiellt emot reklam och har lite svårt för den när den dyker upp i bloggvärlden. nu kan jag ändå inte låta bli att dela med mej några tips på ekologiska alternativ inom skönhetsfältet.

under ett antal år har jag grunnat på detta med kemikaliernas inverkan på vår kropp. det finns ju gott om skrämmande information (se bland annat Marthaförbundets brochyr Kvinnor och kemikalier, bloggen Morotsliv, filmen Underkastelsen) och häromveckan kunde man se detta inslag på de svenska TV-nyheterna:




det är lätt att få panik över allt ens hud och hår har "ätit" i form av cremer, make up, lotioner, sprayer och shampoon sedan tonårstiden. så vad göra?

första steget är naturligtvis att rensa ur badrumsskåpet och skippa vissa produkter helt. kroppen och händerna smörjer jag numera oftast med ekologisk kallpressad kokosolja. prisvärt, enkelt och nyttigt. jag har nästan helt skippat hårskum och hårspray, men deodoranten har varit ett utdraget kapitel. en period under mitt liv som hemmamamma körde jag ingen deodorant alls, men det funkar väl lite sådär om man är ute i arbetslivet... jag har pröva allt från ekomärken till mineralsten till Rosenserien med varierande resultat. just nu planerar jag testa Ilas kokosdeodorant.

största utmaningen har för min del definitivt varit ansiktsvården. först gick jag över till Dr Hauschkas serie, därefter till AM Naturprodukter och nu har jag hittat Maria Åkerberg. för tillfället finns det en blandning av dessa serier i mitt badrumsskåp. dock så att antalet flaskor och burkar är i minskande.

min glädje är ändå extra stor över Maria Åkerberg, som är ett svenskt märke för hudvård, hårvård och make up. produkterna är nämligen ekologiska. råvarorna är av hög kvalitet: utgår från eteriska oljor och växtextrakt (inga mineraloljor, således). recepten bygger på aromaterapi och fytoterapi d.v.s. gedigen kunskap om örters och medicinalväxters läkande effekt. djurförsök använder man inte. och dessutom har företaget en genomtänkt och omfattande miljöpolicy. deras shampoo och balsam har jag använt en tid redan med gott resultat. likaså en skön jojobaolja för ansiktet. men nu, efter bara några dagars användning av rengöring, ansiktsvatten och ansiktskräm för känslig hy, har min hopplöst torra hud fått en helt annorlunda känsla: den varken fjällar eller stramar längre och blemmorna är nästan bortblåsta. jag kan faktiskt inte tolka det som annat än att produkterna funkar som dom ska!

veckans ekovink lyder således: kika in i ditt badrumsskåp och ta dej en funderare: vad vill du att din hud ska äta i fortsättningen? rensa ut skräpet och sök alternativ. de finns. helt säkert. 

Ayurvedatider

förunderligt hur livet förser en med de människomöten man för stunden behöver!

de senaste dagarna har jag nämligen oförhappandes (eller finns där kanske någon form av avsikt ändå?) råkat komma i samtal om ayurveda lite här och där. mina allra första möten med den urgamla indiska visdomen eller läran om livet var under studietiden. sedan dess har ayurvedan dykt upp med ojämna mellanrum och gett mej nya infallsvinklar när det gäller balans på olika områden i livet. nu verkar det vara dags igen!

i ayurvedan finns ett holistiskt anslag som tilltalar mej. den kombinerar inre och yttre, personlig hälsa och miljömedvetenhet, vardagsliv och filosofi. och detta på ett sätt som öppnar upp för livsstilsförändring. ayurvedan påminner mej om att jag genom att iaktta och reflektera och sedan handla kan utveckla olika delar av livet och mej själv. den lär mej att allt hänger ihop: små val i vardagen, tankemönster eller vanor, kan få oanade konsekvenser för helheten i livet.

sakta lär jag mej att läsa det finstilta i signalerna från kropp och knopp. lär mej att respektera dem, i smått och i stort. gradvis utvecklas min lyhördhet och integritet på ett sätt som är konstruktivt både för mej själv och min omvärld. just nu tror jag att ayurvedan kan lära mej skapa ramar, strukturer, konturer som är ändamålsenliga i ett hållbarhetsperspektiv.

ofta är det de enklaste elementen som är de mest utmanande för mej: lägga mej tillräckligt tidigt, äta den typ av kost som är rätt för mej, finna balans mellan aktivitet och vila... och nu söker jag det tempo som möjliggör Det Gröna Livet i vardagen, den livsrytm som stöder de behov jag har och de utmaningar jag står inför.

det är som vanligt spännande i ayurvedatider. jag läser och grunnar och håller mej öppen för nästa givande samtal. och ser gör mina små vardagsförändringar. tusenmilaresan som börjar med ett enda steg.

Veckans eko(reko)vink

Gäller främst dej som bor i Jakobstadsnejden:

Lokalmatsprojektet REKO ger nu möjlighet att för en testperiod skriva avtal direkt med lokala producenter av grönsaker, rotsaker, kött, fisk, bröd, mjölk och annat smått och gott i matväg. Vissa producenter erbjuder ekologiska varor, samtliga är inriktade på kvalitet och öppenhet. Möjlighet att göra besök hos producenterna finns också.

Testet pågår under juni och juli, leverans blir troligen torsdagar kl 18-19 till Optimas parkering. Varorna betalas i förskott, priserna speglar att mellanhänder inte finns...

Den 2.5 kl 18 hålls följande infomöte på Optima, mejla gärna Jonas Harald på jonas@ dynamohouse.fi om du är intresserad! Mer info finns också på Facebook i gruppen REKO Jakobstad Pietarsaari där man kan ansöka om medlemskap.

Själv är jag entusiastisk till tusen. Äntligen ett riktigt bra och samlat alternativ till handlandet i marketar!

Klok God Vän

sent en kväll skypar jag med Klok God Vän. avhandlar vardagens viktiga petitesser: barnens matvanor, hjälp mot trassliga lockar, egna pockande behov av tid för yoga och kontemplation. kommer in på verkligt stora frågor om livet och döden. funderar på vikten av människor man kan umgås med och låta garden vara sänkt.

vårt samtal påminner mej om värdet av att spendera min tid med människor som ser och bekräftar både den jag är och den jag vill vara och den jag har potential att bli. inser att det hållbara livet aldrig kan levas i isolation. att det är alldeles nödvändigt att vi kan utvecklas och förändras tillsammans med varandra.

undrar om inte vår tids individualistiska ideal riskerar punktera oss och våra hållbara drömmar? om det bara är mig och mitt - aldrig vi och vårt - finns det kanske ingen mening i att välja en hållbar livsstil? om jag ständigt är ute efter att maxa mina upplevelser, putsa min framgångsrika fasad och hålla luft i mitt eget uppblåsta ego, måste jag kanske följa konsumtionssamhällets många trender och nycker? och hur ska jag då vilja våga vara hållbar eller avstå ens några av attributen? hur ska jag då finna hållbara vägar och ha mod och uthållighet att vandra vidare på dem, när de ibland både ger och tar det där lilla extra? jag tänker att det autonoma självet, den ensamma starka, den mångomtalade Individen i all sin prakt nog är både bräcklig och lite ömklig ändå.

också när det gäller de hållbara valen finns så mycket glädje och inspiration och styrka i att samlas och dela tankar, idéer, handlingar... jag gläds åt mina likasinnade vänner, den marthakrets jag är med i, de kontakter jag har på Facebook och bloggar och annanstans i världen. tillsammans bildar vi ett slags hållbart nätverk. en väv med inslag av utbildning, mat, hälsa, skönhet, kultur och handel. i dessa gemenskaper växer hållbarheten för mig. gång på gång, på nya sätt.

som min Kloka Goda Vän säjer: man behöver något att göra, någon att älska och något att drömma om. det gäller nog både livet och den hållbara livsstilen. och, skulle jag vilja tillägga, man behöver (minst) en Klok God Vän för att förstå det.

Gröna drömmar

så är det äntligen april och det börjar bli hög tid att göra upp årets odlingsplaner. skissblock och trädgårdsböcker åker fram och den lilla självförsörjaren i mej gör sej åter påmind: vad kunde man tänkas odla detta året då? åtminstone sallat, mangold och grönkål är självklara med tanke på fjolårets lyckade resultat. men skulle man våga sej på lite mera influenser från permakultur? eller helt enkelt bara odla fler växter som stöder varandra, tänka kretslopp, utmana sej själv ytterligare i självförsörjningsgrad...

de senaste säsongerna har vi gradvis utökat våra odlingsytor och odlingstänket har vuxit från "bara" det traditionella trädgårdslandet till två djupsängar och drömmar om växttunnel eller växthus för mer krävande växter. våra tomater hinner i princip aldrig mogna innan hösten är här, paprikor och gurkor har vi aldrig haft någon större framgång med. och jag skulle gärna skörda squashen lite tidigare - i höstas var vi bara det kortaste steget före frosten med den.

den stora frågan just nu är om vi i år ska satsa mer på stapelvaror som potatis och rotsaker och bönor eller sväva ut och pröva mindre mängder av sånt vi kanske njuter av att kunna skörda och äta bara för stunden. eller kanske både och och lite av varje? kryddgården längs söderväggen är åtminstone under uppbyggnad. det är väl det enda som är helt säkert.

mina gröna drömmar fyller så många funktioner. i drömmandet och visionerna är allt möjligt. i skissandet finns en vila och avkoppling från vardagen, i försådden ett konkret arbete som kontrast till jobbets ofta abstrakta teorier. småningom övergår odlandet i ett fysiskt meditativt tillstånd: gräva, vända, rensa, vattna, kratta...

samtidigt sammanflätas allt detta med tankar om hållbar vardag, om att leva återhållsamt, enkelt och mera på naturens villkor. jag blir mer medvetenhet om skörheten och skönheten i "från jord till bord" och jag känner stor respekt för det arbete bönder världen över gör för att hålla oss andra vid liv, bokstavligen.

PS. ikväll bänkar jag mej dessutom framför rutan för att se Trädgårdsonsdag - härlig inspiration och skön verklighetsflykt när snön gnistrar i aprilkvällen och kvicksilvret ännu en natt kryper långt under noll.