Pumpasoppa!

Nu har jag gjort mitt livs första pumpasoppa! Vi fick en fin liten pumpa med vår REKO-leverans häromveckan och den har bara stått där på och väntat på att bli använd. Ni vet hur det kan vara med "nya" grönsaker, att man velar lite innan man kommer fram till hur man ska använda dem.

Men så igår kom jag till skott och hittade ett mycket enkelt recept:

Jag skalade och kärnade ur en pumpa (cirka tio cm i diameter), tärnade och fräste i rypsolja tillsammans med en hackad lök och några klyftor vitlök. Spädde med vatten och en tärning buljong. Lät koka en kvart. Kryddade med svartpeppar. Mixade och klickade färskost i.

Färgen är underbar, smaken rund och god. En blivande klassiker i receptsamlingen, misstänker jag.

 

Skickat via Blogsy

Ruskväderstankar

Ute blåser höstliga vindar och regnet smattrar mot vårt plåttak. Hösten knackar på och jag vet faktiskt inte om jag är riktigt beredd att öppna. Jag är liksom ingen riktig höstmänniska. Jag är nog snarare en utpräglad sommarmänniska som lite motvilligt försöker komma till rätta med ett ofrånkomligt faktum.

Av någon outgrundlig anledning har jag de senaste dagarna mött några människor som verkligen älskar hösten. Som gillar när det drar ihop sig, blir svalare och mörkare och ruskigare. Och nu börjar jag undra om Universum kanske har tänkt att jag kan lära mig något nytt om höstens hemligheter?

Den vackra höstdagen är det ju lätt att tycka om: andas den klara luften, njuta av de sprakande höstfärgerna. Det är dagarna med ruskväder (som idag) som är min utmaning. Pedagog som jag är inställer sig strax några frågor: Hur lär jag mig tycka om dem? Kan det funka med lite klassisk betingning i Pavlovsk anda? Kan jag lära mig att associera ruskväder till något positivt och därigenom bli en människa som verkligen njuter av hösten?

Det känns värt ett försök, så nu har jag bestämt mig för ett behavioristiskt inspirerat experiment. Jag har tänkt ut en strategi som går ut på att under dagar som idag

1) elda i kakelugnen och lyssna till knastret, se lågorna, känna doften och värmen
2) dricka te bryggt på färska örter från vår egen trädgård
3) plocka fram mina lyktor och tända lite levande doftande ljus
4) kura i soffhörnet med Älsklingarna jag har här hemma
5) plocka fram den där högen med skönlitteratur som bara längtar efter att bli läst

- och se vad som händer. Kanske är höstens alla ruskväder inte så tokiga ändå... Kanske kan de med lite betingning till och med bli Hett Efterlängtade Höstmys?

Bondbönorna skördade

Detta är årets bondbönor. Skördade redan nu pga nån irriterande liten skadegörare som gjorde baljorna svarta... Skörden är fin, men inte jättestor, får man säja. Vi satte plantor på motsvarande åtta meter. Detta gav sammanlagt ett drygt kilo baljor - det ni ser är de spritade bönorna (i otorkat skick). Vi får se hur mycket de väger när de väl har hunnit torka. Ett par små askar fryste vi in i experimentsyfte. Och så sparade vi några hela baljor som ska få torka och ge utsäde till nästa år.

Om jag räknat rätt kostade dessa bönor oss knappa 5 € i utsäde. Vatten och arbete räknas inte, eftersom bondbönor är så anspråkslösa och lättodlade. Jag såg att hela baljor säljs till ett kilopris på femtio kronor per kilo. Vågar man undra vilket priset på torkad bondböna skulle vara i butiken? Någon kassako är hemmaodling av bondböna troligen inte, men med eget utsäde och en lite större areal kan den på sikt bli ett fint litet tillskott i självförsörjningen.

Det fina med egen odling av bondböna är också att vi förbättrar jorden, eftersom bönor fixerar kväve. Dessutom kan vi äta bönorna superfärska och vi vet ju exakt hur (giftfritt) de är odlade. Eftersom bondbönan är en näringsrik vegetarisk variant av protein och möjlig att ta tillvara för vinterförrådet är den också en av de växter vi mer än gärna experimenterar vidare med nästa säsong!

 

Skickat via Blogsy

Overshoot Day

 

Bara så att vi vet och besinnar oss... Idag är det Overshoot Day för detta år. Såhär långt skulle resurserna på klotet räcka - ifall vi ville hållbart. Allt det vi konsumerar resten av året är "ett slags lån av framtiden" - ett tecken på vår ohållbara livsstil, som tär mer på Moder Jord än vad hon håller för. Tyvärr kommer Overshoot Day tidigare för varje år som går - innan vi vänder skutan och ändrar vårt sätt att hantera planetens gåvor.

Är du sugen på att veta hur många jordklot din nuvarande livsstil skulle kräva? Då kan du kolla ditt ekologiska fotavtryck här och reflektera över hur du kan få ner det. Det finns massor av små strån man kan dra till stacken genom att ställa om sin vardag! 

Själv ligger jag fortfarande lägre än finländarnas genomsnitt, tyvärr lite högre än jag själv skulle önska, men på stadigt nedåtgående. Vill jag tolka det positivt - och det vill jag - betyder det ju att jag skuffar min personliga Overshoot Day framåt en aning för varje livsstilsförändring. Gör det du med!

Läkeväxter 1 - ringblomma

I helgen var jag alltså på kurs med Alexandra de Paoli. Kursen var både inspirerande och späckad med kunskap och tips, så nu bara kliar det i mina gröna fingrar!

Under ett par timmar gick Alexandra igenom ett tjugotal av trädgårdens läkeväxter, deras egenskaper och hur de kan användas i förebyggande och/eller botande syfte. Vi fick veta mer om hur vi kan använda vanliga blommor som ros, ringblomma och röd solhatt, men också hur örter som citronmeliss, basilika och mynta kan vara både till nöje och nytta. Många av växterna Alexandra presenterade finns redan nu i min trädgård, men - precis som jag hade hoppats - fick jag också inspiration för att plantera några nya. Röd solhatt och Slåttergubbe är två växter jag absolut vill ha i rabatten nästa sommar!

En blomma jag redan har gott om är ringblomma. Ringblomma kan användas som nyttig dekoration i sallader, bröd och bakverk. Den har också läkande egenskaper och med inspiration från kursen ska jag göra egen ringblomsolja, som jag senare kan använda till en ringblomssalva. Ringblomman (calendula officinalis) är bra för torr hud och eksem. Den är också inflammationshämmande och kan vara bra för både röda babystjärtar och tonårshy med acne.

Till ringblomsoljan har jag nu i torrt och soligt väder plockat ringblommor och fyllt en liten glasburk med kronbladen. Över kronbladen har jag hällt cirka en deciliter ekologisk rypsolja. Nu ska blandningen stå och dra cirka två veckor i vårt köksfönster. Därefter silar jag bort kronbladen. För att tillverka ringblomssalvan behöver jag sedan 25 g bivax, som jag smälter i vattenbad och rör ihop med oljan till en jämn smet. Eventuellt blandar jag också ner några droppar eterisk olja. Sen är det bara att hälla upp på burk och ha för kommande behov. Salvan står sig cirka ett år i rumstemperatur.

Örtkurs med Alexandra de Paoli

Jippii! Imorgon ska jag få gå på örtkurs med Alexandra de Paoli igen och det ska bli så intressant!

Senast var jag med om en kurs i att använda vilda örter, nu är det trädgårdens läkeväxter som står i fokus. Kursen hålls på Rosenlunds prästgård här i Jakobstad. Intill prästgården finns en fin liten örtagård med olika växter som var typiska på 1700-talet när prosten Gabriel Aspegren byggde upp sin mönsterträdgård. Min egen kryddgård är inte lika välförsedd - ännu! - men kanske får jag några goda tips på nytillskott under morgondagen.

Jag hoppas också få öka mina kunskaper om hur jag kan bygga ut vårt husapotek. Jag tror ju att vår hälsa kan byggas med de komponenter naturen i sig själv har uppfunnit. Ju mer jag läser om örter, desto mer inser jag hur verkningsfulla de kan vara. Med hjälp av dem kan man stöda kroppens egen förmåga att hålla sig frisk eller mota och till och med bota krämpor i grind. Kanske kan vi skippa åtminstone vissa av medicinindustrins kemikaliebaserade produkter till förmån för det som helt naturligt växter utanför husknuten? Kanske kan vi förebygga ohälsa genom att stärka immunförsvaret, matsmältningssystemet eller kroppens eget reningssystem med örter? Jag tror det. Eller rättare sagt; Kloka Gumman inom mig vet.

Efter morgondagen återkommer jag och delar med mig av mina lärdomar!

Timjan

I veckan har jag skördat diverse kryddor i rabatten, bl.a. timjan, pepparmynta och citronmeliss. Dels använder jag mina kryddor färska, dels torkar jag dem och förvarar i glasburkar (mörkt) inför vinterns behov.

Timjan är en av mina absoluta favoritkryddor. Den är dekorativ med sitt sirliga växtsätt: sprilligt bladverk och underbara små blommor. Den är jättegod till tomaträtter, den passar bra till kyckling och lamm, och jag använder den också när jag bakar lantbröd. Dessutom är den tacksam ta tillvara, eftersom smaken förstärks vid torkning.

Till kvällen dricker jag ibland timjante. Det doftar ljuvligt och smakar friskt. Dessutom är det bra för både matsmältning och immunförsvar. Timjan är också fylld av antioxidanter och innehåller den eteriska oljan tymol som gör den antiseptisk. Rena rama dunderkryddan, alltså!

 

Skickat via Blogsy

Jobba hemma-lyx

Åh, som jag njuter av att sitta här ensam med min "tians kaffe" nu...

Nu, innan terminen drar igång på allvar, försöker jag nämligen jobba hemma så mycket jag kan. Jag skriver texter som behöver eftertanke, granskar manus, läser ny facklitteratur, förbereder kommande föreläsningar. Hinner tänka tankar till slut innan någon avbryter med Viktigt Ärende. Hinner landa i jobbverkligheten innan ekorrhjulet sätter fart.

Småfolket är i skolan, sambon på sitt jobb. Det är bara jag, med solens sköna strålar och och fåglarnas kvitter genom våra sommarenkla fönster. Det är mitt tempo, mina prioriteringar, min effektivitet. Jag njuter så av att tossa runt i mysbyxor, osminkad, med håret i slarvig knut. Jag älskar att känna stämningen i det här arbetsrummet. Och, nej, jag har INGA som helst problem med att vilja starta tvättmaskinen eller diska eller städa eller på annat sätt falla in i hemmafrurollen ;) Tvärtom: jag skriver dubbelt så mycket och dubbelt så bra när jag jobbar hemma! Visst plingar mejlen, visst ringer telefonen. Men här finns också riktiga oceaner av koncentration och tankekraft denna torsdagsmorgon.

Jag ville bara säja det: Arbetsro och arbetsglädje åt folket! Och nu är den jobba hemma-lyxiga kaffepausen slut.

Gurka på burk

Svärmor hade tio extra frilandsgurkor - och nu har vi ett par burkar inlagda gurkor till vintern! Ungefär såhär gjorde jag:

Samlade tio svarta vinbärsblad. Plockade tio dillkronor. Grävde upp en decimeter pepparrot. Tvättade alltihop ordentligt. Strimlade pepparroten. Sköljde gurkorna och skivade dem tunt. Kokade ihop en och en halv liter vatten, en 4 dl flaska ättiksprit, 2 dl socker till en lag, som jag sänkte ner gurkorna i några minuter. Slevade uppgurkorna på ett fat. Hettade upp lagen och blandade ner en halv påse inläggningsmix. Den variant jag använde består till största delen av salt, kombinerat med pepparkorn, senapsfrö, pepparrot, vitlök och natriumbensoat och kunde i princip göras själv, den också. Men nu valde jag den superenkla vägen...

Sköljde mina ärvda Riihimäki-burkar med Atamon efter grundlig tvätt i hett vatten. Varvade svartvinbärsblad, pepparrot, dillkronor och gurka tätt packat i burkarna. Hällde den heta lagen över. På med locken och - vips, så var det klart. Tidsåtgång mindre än en timme, kostnad för ättika och inläggningmix sammanlagt 2,78 €. Tala om enkelt, billigt och gott...

 

Skickat via Blogsy

Augusti: samla, samla

Det är snudd på magiskt: Plötsligt briserar trädgården av sånt som vill skördas. Nu! Genast!

Det är zucchinin, som jag aldrig förr fått nån ordentlig skörd av, som plötsligt verkar vilja övertyga mej om att den lönar det sig minsann att ha i trädgården! Det är mangolden och spenaten och ruccolan. Det är hallonen, ask efter ask. Det är de röda krusbären, som blir så fina som sylt och saft. Det är överflödet av röda vinbär - nu står ett första ämbar råsaft och drar i kylen.

Och jag tassar runt och känner mej som en liten ekorre - samlar och sparar och fyller förråden inför vintern. Söker nya zucchinirecept. Gör sallad på egna blad. Äter min yoghurt med färska hallon och känner hur alla nyttigheterna laddas in i kroppen. Lyxigt, lyxigt!